Jag hade tankar om en snabb genväg med att köpa färdig caseardressing för att göra en variant på caesarsallad (dvs “utan kyckling men med ägg”, en sidosallad som svärfar brukar göra, fast med pancetta, puh, hoppas ni hänger med hur jag tänker) häromkvällen när tiden var knapp för att fixa midag. Men så fanns det gluten i dressingen. Znark. Och hade inte ork att göra en egen.
Tänkte om och köpte istället den här dressingen från Waitrose som var ypperligt att stärka upp middagen med. Åh! Gillar idén med tre sorters senap i dressingen om man nu går på lägsta växeln och vill göra det enkelt för sig. Jag hamnade alltså ÄNNU LÄNGRE BORT från planen med caesarsallad. Men – fick istället en alldeles utmärkt sidosallad till grillade kycklinglår och majskolvar.
Är det bara jag som kan hamna på sådana här märkliga sidospår i köket när jag börjar laga något? Att det blir något HELT annat från att man börjar skära upp ingredienser tills maten står på bordet?
Sommarsallad med ägg, avokado och senapsdressing
En monteringsskiss.
- 4 portioner krispig romansallad
- 4-5 kokta ägg, gärna något krämiga i gulan
- 3 avokado
- en bunt färska rädisor
- ett par nävar grovt rivna parmesanflarn
- senapsdressing med honung (liknande recept finns här)
